Som en del av ett visuellt gestaltningsprojekt fick jag i uppgift att analysera Roy Anderssons film ”En kärlekshistoria” och skapa en egen fotografering baserad på de teman, stämningar och visuella uttryck jag uppfattade i filmen. Mitt fokus låg på att tolka filmens enkla, lågmälda berättarstil och förmedla dess tidstypiska känsla genom bild.
Jag valde att arbeta med 70-tals inspirerande kläder för att spegla filmens tidsperiod och förstärka känslan av nostalgi. Miljön placerades i en skog med inspiration från filmens avslutande scen men också för att använda naturen symboliskt. Träden fick representera karaktärerna i filmen. Där varje träd stod för en människa med sin egen form, riktning och närvaro. Vilket förstärkte känslan av ensamhet, förbindelser och livets stillsamma gång.
Den visuella stilen hölls avsiktligt enkel både i uppsättning och uttryck för att efterlikna filmens vardagliga och avskalade estetik. Genom ljus, komposition och färgtoner försökte jag fånga samma subtila känsloläge som Andersson förmedlar i sitt filmspråk. Resultatet blev en serie fotografier där varje bild bär på en tyst berättelse, lika återhållsam och poetisk som filmen själv.
